Att föra sin talan...
Måndag och mammagrupp på BVC igen. Idag har logopeden varit och hälsat på. Mycket spännande information, gällande de små och deras talförmåga. Och visst pratar knoddarna redan. Kanske inte med ord ännu, men med så mycket annat. Ett bekymrande, bestämt skrik mitt i natten, som ekar genom sovrummets väggar, då är jag hungrig! En sorgsen blick och darrande läpp, då vill jag bli buren, inte ligga här själv på golvet. Ett hetsigt joller och gurglande, då är jag arg på mina leksaker, då de inte vill komma in i munnen på rätt sätt! Händer som åker upp bakom örat. Händer som gnuggar ögonen, visar att john blund är på väg...
Visst pratar dom med oss. Hela tiden. Och visst är det väl så, alla mammor och pappor, att ett leende säger mer än tusen ord. Ett skratt som bubblar upp ända nerifrån magen. Det är magi det.
Vincent & Liv!
Molly!
Kommentarer
Trackback
